STARKARE - för jag går nu
Ibland kanske du kan få mig att vara på botten hur länge som helst. Men jag har tänkt på en sak, att ju längre du håller mig på botten, desto starkare blir jag. Så varför låter du mig inte bara gå och vara den jag är? Du vet ju själv vilken smärta och ångest jag får. Och ifall du vet detta, varför fortsätter du då?
Var dag är du i min närhet, du kanske tror att jag inte märker dig eller ser dig. Men tro mig, det gör jag. Och varje gång jag ser dig så fylls min kropp med en rädlsa och frustation så jag vill bara gå fram och slå till dig. Men jag lyckas som tur va alltid lugna mig och låta dig gå en annan väg, låtsas att du inte är där.
Jag är starakre än dig, så låt mig gå nu, för jag går nu!
HERE WE GO AGAIN
När man tror att allt har löst sig och att man har klarat av det mesta så kommer det ännu ett problem. Och jag har kommit fram till att jag aldrig har haft en dag då ALLT har varit hundra procent bra. För ungefär en timme sen så började min dator att dampa igen.
Internet explorer vägrade att svara och när jag sen försöker att avsluta det och stänga ner det går det inte! Så tillslut blev det att jag stängde av datorn fel, men innan den skulle stängas av skulle den uppgradera en massa saker och sen startas om innan den stängdes av. Och när jag sen skulle starta den så var den nästan lika knäpp, fast denna gång så uppgradera den saker två gånger istället.
Ahja, lyckades få igång den sen iallafall, men då började internet krångla. Gud vad jag hatar datorer i emellanåt. Men men, nu ska jag ta en check genom data och se ifall något försvunnit. Skriver senare igen hoppas jag.
HEMMA - plugga och sova
Har varit hemma i snart en halvtimme. Känns skönt. Har en massa jag dock egentligen borde göra. Som tillexempel måla klart mina naglar som jag inte kunde göra på tåget för jag fick stå upp. Och sen borde jag plugga en massa, orkar inte, vill inte. Ahja, hoppas att gudarna är med mig imorgon.
På idékommitén så hade vi det roligare än vad jag trodde att vi skulle ha. Det blev många nya idéer på hur vi skulle kunna förbättra Svenska Kyrkans Unga, det blev även en massa skratt - vilket vi gillar. Fick även reda på att vi kommer ha en idékommité träff en gång varje termin, och jag ska försöka vara med på alla.
Nej, nu blir det att kolla Facebook och sen börja plugga till Matte C provet som jag har imorgonbitti. Kan 2/3 och jag hoppas att jag kommer kunna lära mig den sista delen idag innan jag somnar. Och ifall jag är duktig så blir det Hell's Kitchen senare också. Ha en bra kväll, och sov så gott.
BLOGGDESIGN - ny header, och hoppas på mer
Lekte lite i PS och försökte få en ny header, men det blev inget bra. Den ni ser över är bara så länge, hoppas att en som jag känner kan fixa en bättre till mig. Vill verkligen ha något nytt på bloggen. Vill ha något som jag inte haft, men det är svårt att komma på. Så ifall just du där ute har en liten ide på hur min blogg skulle kunna se roligare ut så kommentera gärna.
Ahja, hoppas att jag får till bloggdesigen snart.
BILD - säger mer än vad ord gör
Ibland säger en bild mer än vad ord någonsin kommer kunna berskriva hur man känner.
Men idag vet jag inte alls hur jag känner, mina känslor för allt går i en bergodalbanna och jag vet inte vad jag ska göra.
Och jag hoppas att mina känslor snart kommer till rätta, för att kunna vara den person som jag verkligen är, så man slipper att vara någon som man absolut inte är.
RESULTATET - bild och text
Bevara vår natur.
SJU VECKOR - bara två veckor kvar
Nu har det gått sju veckor av skolan, och det är nu som man känner att man inte längre går i ettan. Utan att man faktiskt går i tvåan. Det enda vi typ gör är att skriva och lyssna på föreläsningar. Den tid då man exempel har lång rast eller hålltimme blir det att jobba med uppgifter som man inte hann med under lektionerna. Prov kommer på varandra och man vet inte hur man ska planera för att kunna hinna med allt.
Det tyngsta ämnet jag har just nu är nog fortfarande Fysiken. Varför? Jo, det är för att jag inte riktigt har kunnat vänja mig vid att både koncenterera sig på vad läraren säger, samt att kunna anteckna ner allt. Anledningen till att jag måste koncenterera mig på vad han säger är att han inte kan 100% svenska och kan inte uttala visa ord. Men det lär man sig efter en stund att urskilja.
Läraren är bra, och jag tror att jag kommer få ett ganska bra betyg utav honom. Om inte så kan man alltid hoppas och drömma, eller hur? Men annars går skolan bra, förutom att man har blivit lite skoltrött efter sju veckor, men det positiva är att det bara är två veckor kvar till lov. Innan lovet ska vi ha gjort två prov, och dem är inte små må jag lova er. Det är bara att plugga!
SPRUTTRÄNING - snart klar!
Från den 18:e augusti har jag varit på en regelbunden sprutträning för att försöka övervinna min rädsla för sprutor. Eftersom jag nu har kommit upp i den ålder då jag snart måste ta tagi mitt liv och ta de sprutor jag inte tagit. Först var jag emot detta, men anledningen till att jag gick dit var att jag själv började tänka på vad som skulle kunna hända om jag inte övervann rädslan.
En del sprutor som jag inte tagit är tyvärr nödvändiga, men jag har i samband med träningen pratat med min skolsyster om när jag kan ta vissa sputor och inte. Efter att jag gjort det kom jag fram till att det är minst en spruta som jag måste ta snarast. Och det är den för livmoderhals canser. Detta på grund av att ifall jag blir gravid och samtidigt får infektioner i livmodern så riskersar jag att förlora barnet.
Iallafall, andra sprutor som jag inte tagit är trippel, och den behövde jag inte ta förän jag ville ha barn. Men jag tänkte att det är ju lika bra att ta den med samma sväng då jag tar de andra jag inte tagit. Sprutträningen har iallafall gett framsteg, för nu kan jag ta en vanlig bedövningsspruta. Men kommer jag kunna ta de andra? Nu är det bara ett steg kvar, och sen är jag klar.
NIKON D3000 - äntligen
I början av augusti så gick jag och beställde den nya Nikon kameran som skulle komma in den 19:e på lagret och ut i butik den 24:e. Så jag slog till direkt och när det blev den 24:e så gick jag glatt ner till Expert för att hämta min kamera. Men det dem säger är att den inte kommit in än. Fast dem trodde att den skulle komma in dagen efter.
Dock blev jag sjuk på måndagkvällen (24:e), så jag kunde inte gå ner och kolla ifall kameran hade kommit dagen därpå. Så jag fick hålla ut och vänta en dag till innan jag kunde kolla. Tisdagen gick och onsdagen kom, och direkt efter skolan gick jag ner till Expert med ett hopp om att den fanns där, men fick samma svar som jag fick två dagar tidigare.
Efter att Expert lovat mig två dagar i rad om att kameran skulle komma dagen därpå så gick jag och Jenny ner till Expert efter skolan på torsdagen. Men denna gång med mindre hopp, för jag var ganska säker på att den inte skulle finnas. Vilket den inte gjorde. Så jag gick hem besviken. På fredagen den 28:e gick jag ner under min hålltimme och kollade ifall den hade.
Med lite hopp och besvikelse försvann den direkt när jag såg att Netz stod med den i sin hand för att ställa ut den så att folk kunde se att den fanns att köpa. Genast började jag le, och på grund av allt strul så fick jag följande för endast 6799;-
- Nikon D3000 6000 ;- (org.pris 6.600;-)
- 4 GB minnes kort (gratis)
- 2 årsgaranti 799;- (org.pris vet jag ej)
Är väldigt nöjd med min kamera och ifall JUST du vill ha en likadan så rekomenderar jag den. Nikon D3000 är en uppgradering på D40, D60 och D70 som inte längre tillverkas/säljs. Så ifall du hade funderat på någon utav dem så är jag ledsen att behöva säga att de inte finns längre, men däremot är D3000 en uppgradering på alla tre kameror. Rekomenderar den!
HELGEN - skratt och tårar
Morgonen därpå sov vi längre och senare bjöd hans syster Anna på mat. Man tackar för det. Och strax efter att vi hade ätit så var jag tvungen att åka hem för att börja fixa mig inför gästerna. Vid klockan sju kom Nova, Helene och Kenta. Nova är vårat gudbarn, så vi träffar dem ganska ofta. Iallafall så åt vi en god middag och hade det mycket trevligt. Först vid halv tolv åkte de hem och jag fick gå lägga mig.
Lördagen spenderades med Filip hela dagen. Tog det allmänt lugnt och kom inte hem förän vid elva på kvällen. Söndagen var planerad fram till fyra. Gick upp vid nio för att fixa mig, för idag skulle syrran konfirmera sig. Strax efter tio åkte vi och kom till kyrkan vid halv elva, väntade på att morfar, mormor och moster skulle komma. Gick in i kyrkan vid elva och kollade när syrran konfirmerades. Åkte sedan hem för att äta och fika.
Helgen var bra, men dock väldigt mycket att göra. Snart börjar skolan igen också.
SYRRANS FÖDELSEDAG - 30:e juni
Det finns flera bilder, men dessa är de som blev bäst.
Grattis syrran och hoppas att du lyckas med livet.
NY BLOGGDESIGN - behöver ideer!
Ahja, ska fundera lite själv nu. Men kom gärna med tips och ideer om hur jag ska göra.
DIKTEN - ägnad till dig J.W
en ängel som förvandlar ont till gott, dåligt till bra.
Du, och ingen annan har fått mig att tänka om i
andra banor om hur livet är, hur jag är.
Du har fått mig att inse vilken person jag engeltigen är,
och inte den som jag en gång var.
Att hoppas och att kämpa fick du mig att förstå
vad det verkligen innebar, och jag kommer kämpa och
hoppas som aldrig förr att vi en dag finner varandra åter."
Du är underbar Julia <3
SVAR TILL ANONYM
Iallafall, ifall jag har Nalle Puh på en bild, eller en del från en låt från High School Musical så ska du inte trycka ner det på mig. Texten beskriver kanske saker som du inte vet, och bilden på Nalle Puh. Den har väl inte gjort dig något? Eller? Vem som helst får ha Nalle Puh eller någon annan Disney figur på sin blogg. Vi bor i ett fritt samhälle och då får vi näst in till göra som vi vill. Och med detta vill jag även säga att ifall du har några negativa saker om min blogg eller mig så kan du hålla dem för dig själv. Jag vill inte veta vad du eller någon annan tycker om mig om det är negativt.
I LOVE U - i really do
Mitt hjärta slår för dig, men jag vet inte hur länge till.
Det funkar inte så här. Vi måste lösa det.
</3
KROPPEN HAR INGEN ORK!
Kroppen har ingen ork!
Mitt psyke orkar, min vilja orkar, men inte min kropp.
Kroppen orkar inte att fortsätta kämpa, den har slits ut,
och vad mer kan jag göra än att få allt lidande ett slut?
Ska jag bara stå där och känna när min kropp plågas?
Att ta lugnt är inget som funkar, jag har testat allt som
jag kommit på, som kanske kunde ha funkat men ej
gjort. Hur ska jag göra? Ska jag känna min kropp plågas,
eller ska jag hjälpa kroppen att sluta lida?
HUR REAGERAR DU? - så reagerar jag
Jag hade bett honom dagen innan att be min dåvarande pojkvän att ringa mig, men det jag fick som svar från honom var: Det är slut Lina, han tänker inte höra av sig. Dem orden, dem orden skadade mig så fruktansvärt. Och det var då jag för första gången fick den här känslan.
Det kan vara det, den känslan som jag då fick kommer tillbaka. Jag blir rädd av att det är något dåligt som är på väg att hända eller något liknande. Jag försöker verkligen att inte bry mig, men det går inte. Klarar inte av att stänga ute något sånt. Det sätter sina spår, och den händelsen då jag första gången fick denna känsla, var snart två år sen. Och man borde ju liksom kunna glömma.
Men tyvärr är jag en person som inte kan glömma saker. Jag minns exempel vad jag gjorde den 15 april 2007, och vad jag hade för kläder och skit. Det är skumt jag vet. Men det jag minns det och kanske är det därför jag inte kan glömma saker så lätt, att jag har lätt att minnas och svårt att glömma. Hur reagerar du? Bryr dig inte eller hur gör du?